LINDA KLASSON

Jag kan inte sova och vet inte vad jag sa hitta på som kan få mig tillräckligt trött för att kunna sova. Jag tänker alldeles för mycket för mitt eget bästa. Jag måste sluta. Måste. Kan inte. Kommer inte lyckas. Nej.

Jag är feg. Fegare än vad jag borde vara, för mitt eget bästa. Försöker bli modig. Lyckas inte. Misslyckas. Nedtryckt. Självförtroendet är på botten. Återigen, feg.

Imorgon ska jag till öland. Ännu ett ställe att tänka på..

Jag tänkte på det, när människor jag känner, eller andra med, skriver på facebook om saker de stör sig på eller tycker illa om öppet utan att peka ut någon egentligen men ändå låter dom som vill, eller inte vill, känna sig träffade. Bör jag känna mig träffad? Eller borde jag tänka att om jag borde känna mig träffad hade jag vetat om det? Sånt kan hålla mig vaken om nätterna, dock inte det jag tänker på inatt, eller lite kanske. Hur vet jag att jag ska känna mig träffad? Eller borde jag inte bry mig?

Är jag för feg för att ta tag i det jag måste göra för att sluta plåga mig själv? Eller ska jag glömma att jag är feg för några minuter och göra det ändå. Då finns det ingen återvändo och har därmed inget fegt val att göra längre. Jag borde, jag vill, jag ska, fegheten tar över och jag sjunker sakta tillbaka igen.
Tar jag tillräckligt lång sats nästa gång kanske jag lyckas.